Rubrik | Datum | Text av | Bilder av |
Småland - Bergdala | 09-05-21 | Kenneth | alla |
11 kryddor till Bergdala värdshus och glasbruk!
Efter lite logistikproblem som skulle "rättas till" och ett för ändamålet
lämplig transportmedel inhandlats, så kunde 8 kryddor, i form av 7 svartpeppar
och en piffi allkrydda samlas i vår klubblokal.
Leif och Gittan bjöd på "resekaga" i form av Gittans otroligt läckra
rulltårta, som vi avnjutit vid tidigare tillfällen……mums o tack Gittan, vi
kände alla din bakdoft i lokalen!!
Ganska exakt kl 11,00, nja kanske någon minut över, begav vi oss till S.Sandby
för att hämta upp Patrik K, Staffan (för dagen utan krämpor) samt vår egen
målarmästare Ricky.
Vi begav oss direkt iväg via trevliga vägar till Höör ( heter så för att i
postens begynnelse hette orten Hör, och då lokala brev postades i dessa
pionjärtider och brevet skulle delas ut inom det samhälle man bodde i skulle
det skrivas här istället för Hör. Följden blev att väldigt många brev kom till
Hör, varför det beslöts att det skulle läggas till ett ö, så det blev Höör)
Från avdelningen onödigt vetande.
Nåväl, stoppet vid Hardys i Höör vill jag inte prata så mycket om, det finns
bl.a. på film som "hjälpsamma" kryddor (Robban) lagt ut till allmänt
beskådande. Tack alla för visat deltagande………
Då vi satte kursen från Höör, mot småland, gick detta via fantastiskt fina
hojvägar genom vårt otroligt vackra landskap. Robban hade gjort ett jättejobb
med att trycka på ett antal rätt knappar på sin väg-gizmo, även kallad GPS.
Nu märker säkert uppmärksamma läsare att det inte kommer att nämnas ortnamn
längre……..kalla alla för Knohult eller vad ni vill, men lika och vackra var
dom.
Vi stannade på vägen för att fika lite, och vi som inte klarar oss på
luftbullar och fartvind, fick besöka dem lokala gatuköken.
Folk såg skräckslagna ut då vi mullrade in i dem småländska orterna. Denna
skräckslagenhet verkade försvinna som ett trollslag då vi tog av oss
hjälmarna…. Okänt varför.
Några timmar senare kom vi fram till målet, Bergdala värdshus. Med knorrande
magar/mage installerade vi oss på våra rum, som var belägna i f.d. glasblåsare
bostäder. Rent, snyggt och väldigt mycket hemtrevnad!
Efter vad som kändes som en evighet fick vi tåga in i värdshuset matsal, där
vi mottogs av Fältväbel Astrid von Surpuppas i hennes matsal, där disciplin
råder. Vi åt en fantastisk ekologisk Italiensk buffé. Mycket gott, varför
stämningen var på topp.
I detta euforiska tillstånd plägar volymen på konversationen skruvas upp lite.
Då gästerna i Fältväbelns matsal bestod av oss från Kryddan, samt ett danskt
trevligt sällskap med bikeranknytning, tyckte vi oss inte störa någon…..men
ack vad vi bedrog oss. Fältväbeln rusade in i matsalen och närmast skrek ut
ett långt Sccccchhhh….. Och frågade oss om vi hade dålig hörsel. Hmmm härmed
avslutar jag historien om Fältväbeln……. Går raskt över till allt som var
positivt, vilket faktiskt var allt i övrigt.
Efter att ha avslutat kväll 1 med en sittning i utemöblemanget vid vår stuga,
där vi omgärdades av rökelse från Patriks "myggpinnar". Då undertecknad högst
troligen har immunitet mot mygg och andra otäcka blodsugare, kan ingen
vetenskaplig värdering av effekten av dessa "pinnar" ges.
Dag 2.
Frukost hos Fältväbeln, god, riklig, frisk och trevlig. God stämning redan på
morgonen.
Kursen skulle denna dag ställas mot IKEA i Älmhult, och då ett fantastiskt
museum, som tyvärr inte är tillgängligt för allmänheten. Annelie hade ordnat
detta för oss så trevliga besök. Har ni möjlighet, alt. Någon släkting som
jobbar för denna småländska multimiljonär, så ta tillfället i akt!!! Åk dit.
Hojturen till Älmhult hade Robban pillat in i sin väg-gizmo, och Niels hade
speciellt och väldigt hövligt bett om att slippa grusvägskörning.
Detta lyckades över förväntan i ca 1 mil……..sedan rök vi in på en grusväg,
förvisso en bra sådan, men dock!!
Efter grusvägen väntade en upplevelse som går ut över allt jag upplevt under
mina snart 60 levnadsår!!
Små otroligt vackra vägar, som kändes som om vi körde rakt in i Astrid
Lindgrens värld…för att citera Robban "man bara väntade på att få se Emil i
Lönneberga springa ut ur buskarna".
Det var ta mig fan så vackert så det gjorde fysiskt ont……..det kanske också
berodde på att vägen antog formen av en tvättbräda vid korta tillfällen….Hmmm
Ett större antal regn och åskmoln hade bestämt sig för att förpesta vår hoj
åkning, men ack vad vädergudarna bedrog sig…..Robbans gizmo lotsade oss genom
alla regnluckorna.
Då vi var inne på IKEA och käkade Staffans favoriträtt, 15 köttbullar i
gräddsås, fick vi tvättat våra parkerade cyklar av moder natur.
Kursen lades därefter mot boet, och visst fungerade gizmon igen, inte en
droppe regn.
Middag hos Fältväbeln där det serverades en Jansson till förrätt och en
fisksoppa
(1 tallrik), för 225 Sek per portion exkl. Dricka. Undertecknad som är lite
mer jordnära i måltidsval beställde en pannbiff, för bara 170 Sek exkl..
Dricka. Tur att våra hojar går billigt. Ingvar A gjorde ett sk. "all-anrop"
som jag förmodar gick ut över dom större delarna av småland, och kanske även
norra Skåne….att herr Anderssons HD förbrukar endast 0,5 liter per mil.
Efter middagen blev det åter samling vid vår stuga, och GT´n serverades. Här
är det första mysteriet….Niels flaska med Gin blev aldrig tom. Det blev en
ordentlig virvel i Gin flaskan, men efter en stund var den full igen…….men
gott var det. Och oerhört trevligt med massor av skratt!!
Dag 3
Nu skulle vi köra en mindre runda då det blev 20 mil dag två. Vi skulle till
något märkligt utkikstorn beläget någonstans i de mörka småländska skogarna.
Det blev åter mycket fina och vackra vägar, samt Niels favoritunderlag….GRUS!!
Då vi på ett för mig nästintill obegripligt sätt lyckades finna detta
utkikstorn "in the middle of nowhere" klättrade vi likt bergsgetter uppför
berget med våra åkdon.
Jag trodde nog att det var stängt, man såg inte en kotte, förutom de som
hängde i tallar o granar. Vi smög försiktigt fram till huset på kullen, som
även skulle innehålla en servering.
Här följer mysterium nr 2!! Då vi stegade in i huset så var mackor bredda,
kaffet nykokt och färska våfflor kunde serveras på direkten.
Någon ur personalen måste ha suttit i tornet och sett o hört oss komma på
långt håll, hur i
he….te skulle allt annars kunna vara färdigt för servering.
Det smakade himmelskt! Men å andra sidan hade ett tillstånd av svält nu
infunnit sig till den grad att hallucinationer började komma för mig…jag såg
gatukök under var och varannan gran i skogarna…….till slut stannade Ingvar i
en ort…typ Knohult.
Där fanns ett gatukök som sålde en himmelsk tunnbrödsrulle…Ahhh va gott!
Grillar inhandlades till kvällens aktiviteter….korvgrillning, sallad och
potatissallad stod på menyn….ca 100 – 150 meter från Fältväbelns matsal……hon
hade full koll på oss!!
En fantastiskt trevlig kväll låg framför oss, då man tyckte att nu kunde det
inte vara trevligare än de andra kvällarna, så överträffades detta.
Riktigt kul, med så många skratt att man somnade med kramp i magen!!
Dag 4.
Nu skulle cyklarna lastas med samma packning som vi kom med, fast med lite
nytillkomna prylar av glas hos några av oss.
Vi surrade väskor och andra packningar, och Eskil fyllde sitt bagageutrymme,
väldigt praktiskt……Du vet att jag tycker att din HD är rätt häftig Eskil, men
det känns bättre att skriva det än att fysiskt uttala det!!
På väg hemåt, hamnade vi åter i en matkonflikt då Niels likt Skalman har sin
ät o sov klocka inställd på lunch kl: 11,30. Då klockan passerat 12,00 fick
Niels något vilt i blicken, varför det blev prioritet 1 att finna ett
näringsställe.
Undertecknad hade nu nått ett tillstånd i utarmning och totalt utmattad och
utsvulten följde jag lojt med flocken som fann "Daysis" i Kristianstads
utkant.
En ny himmelsk upplevelse genom en snitsel med pommes, slukades och jag
började åter se omvärlden i färg!!
Det kom några droppar regn, varför alla skulle packa upp sina regnställ, till
min stora förtjusning. Grabbar provade ni inte edra ställ innan dom
inhandlades. Såg ut som "Demmideckare"….
Ingvar A monterade åter på sina sock-i-plast, och besteg sin HD i sin
sparkdräkt.
Staffan hade haft vindsröjning och funnit några bottiner i väldigt tunt gummi.
Han intog nu gestalten Rafael Turtles……bottinerna fladdrade för
vinden……OFÖRGLÖMLIGT!
Undertecknad tog sedan av mot hemmet i Lövestad, genom regn o solsken!! Men
med Staffans bottiner på näthinnan…..
Tusen tack för upplägget med denna tur, alla som hjälpt till. En jättekul
resa, med många fina och roliga minnen att ta med sig i livet!!
Tack!
Kenneth
Bilder finns på
Krydd foto