Söndags morgon. 4 grader varmt, utanför ser det ut som om man hoppat i en mjölk kartong, och vem f sa att vi skulle åka hoj idag. Ja ja 11.30 på klubben var det sagt o då gäller det så med hjälp av navigeringsradar och känselspröt letade vi oss till klubben, jisses vilken dimma. Men här mötte ett troget gäng upp, Janne, Jim, Leif, Anneli, Hans, Patrik o Robban. Varmt, nä. Blött, ja, men han solmannen från Sandby sa att han sett soltendenser på vägen så vi la en kurs till ett Café någonstans inåt landet, och i detta fallet blev det Café Skurup. Iväg i dimman, det var ett litet helsike att se någonting framåt över huvudtaget, men vi hoppades att allt o alla flyttade på sig när vi kom. Jo det fungerade dom gjorde det. Mölleberga, Bara, Hyby och Hässleberga och här plötsligt kom den, solen från en helt klarblå himmel -ooh va gött och hojåkandet fick plötsligt helt nya proportioner, alltså helt fantastiskt, vi åkte över Häckeberga och Nällevad för att sen sätta kursen mot kaffet och Skurup. Väl parkerade stod vi bara och myste i solen och kunde njuta av den sista stundens härliga hojtur i ett solrikt skåneland. Vi laddade på med kaffe och godsaker på Cafe´t som så vanligt var laddat med allsköns matgodis. Efter att alla världens problem lösts av oss var det sen dags med returen, nu var det ju så att solen den värmde så gott och vi hade ju kanske inte så där bråttom hem så det blev en snirkelväg över Gärdslöv och Börringe ( så vackert här var i höstljuset, ett minne man får ta med sig till vintern ) vidare upp mot Bökeberg här vi nu skiljdes lite här o där för olika vägar hem. bensträckare i Bökeberg för undertecknads rögepaus och sen via Skabersjö till Malmö och hem. Tack alla för en ypperlig tur som började i mjölk men slutade i guld.
Vem dyker upp i dimman
Solen i Skurup, den ljuvliga solen
